Snön har fallit och den ligger fortfarande kvar bitvis på några ställen där solens strålar inte riktigt nått fram ännu. Luften är kall och man känner hur lungorna fylls och doften utav snön gör en så sprudlande glad så man knappt kan beskriva med ord hur det känns. Hösten är det vackraste som finns i dess färger. I år har den verkligen varit fantastisk ur alla synvinklar. Men vintern är som ett helt paradis för mig i all dess kontraster. Är svårt att beskriva för dem som inte känner som jag, men jag ska försöka ändå.
Minnena från det att jag och mina syskon var små påminner mig varje gång då snön först faller. Kommer ihåg hur mamma väckte oss och sa åt oss att titta ut genom fönstret. Redan då vid de orden visste man. Snön är här! Vi sprang till fönstren och skrattade och sedan ner och ut genom dörren och gjorde snöbollar och kastade på varandra. Jag och mina då fyra syskon. Den känslan och den lyckan tackar jag mina föräldrar och de i min närhet för.
Snön har som sagt redan sen jag var liten varit väldigt efterlängtad och välkommen. När andedräkten avspeglas i den kalla luften och man känner hur lungorna får i sig utav den, då känner man att man verkligen lever.
För många är skotta snö och sopa utav bilen ett rent helvete på morgonen och folk svär över snön som fallit under natten. Jag går gärna upp lite tidigare för att njuta utav den råkalla luften på morgonen som är under vintertid. Leendes tar jag ut min häst och får galoppera fritt ute i snön som bara yr kring hennes hovar. Att få gå en kvällspromenad och det “knarrar” under ens skor när man går när det är sådär riktigt kallt, det är kärlek och lycka för mig.
Visst kan jag hålla med om att snöoväder inte är roligt då man befinner sig bakom ratten och är på väg någonstans och knappt ser bilen framför. Men tänk, en skoterfärd i fjällen eller bara en tur på skoterleden längs sjön och in i skogen runt alla byar. Att få köra där i snöoväder och sedan få komma in och klä utav sig och ta på sig mjukisbyxorna och “raggsockorna” som famma och momma stickat och göra sig en kopp varm choklad och krypa upp framför brasan i stugan. Det är nästintill oslagbart att uppmäta i känslor vad man känner just då. Då är jag i mitt paradis och är lycklig!!
Min kropp och hela mitt allt skriker utav glädje just nu och mina ben känns pigga och fräscha inför den kommande omgången utav det mål jag satt upp i vinter. Jag har anmält mig till tjejvasan och det ska bli jätteskoj. Även min syster och min mamma är några utav dem som ska åka ner till Mora och kämpa i spåren i vinter.
Men först försöker jag dra med min syster Maria så vi ska åka Milkoloppet som är en för-tävling till Vasaloppet och man kan då åka så man får placeringar längre fram i leden om man lyckas göra ett bra resultat och det är tanken från min sida. Så nu väntar jag in den riktiga snön som lägger sig som ett fint täcke på vår mark så jag får ut i spåren uppe på ÖSK och svettas. Ta vara på de få veckor vi har den riktigt fina och djupa snön.
Le när du går utanför dörren och möts utav kylan, då möter den dig och värmer dig inombords tillbaka.
