En tillbakablick på år 2007!

Hela mitt år 2007 har verkligen varit upp och nedgångar om vartannat. Och i stort känns det som om år 2007 gärna kan få plockas ut från mitt liv. Som en pusselbit som alltid kommer att fattas men som ändå kanske inte är nödvändig på något sätt.


Min dåvarande sambo som bett mig kolla ringstorlek och lovat mig guld och gröna skogar, meddelade mig en kväll att det inte funkade längre. Han behövde utrymme och hade inte tiden med ett förhållande för han ville satsa på sin karriär. Jag förstod hans ord, samtidigt som jag ville skrika åt honom att stanna. Varför nu, när vi hade det så bra. Självklart ville jag inte stå i vägen för honom och hans karriär så jag lät honom bara gå.


Veckorna efter det gick min syster och hennes sambo som nyss köpt hus tillsammans och separerade. Månaden efter flyttade mamma och meddelade att hon ville skiljas.
Nu i höst fick man beskedet om att min mormor hade blivit dålig..Vad kommer härnäst var hela tiden min tanke. Och var gång en familjemedlem ringde gruvade man sig för att svara.


Men jag måste ju få säga att jag har haft några medgångar och positiva händelser detta år också som jag inte alls vill ska försvinna med den där pusselbiten. Så jag behåller den och stoppar undan de negativa delarna och gör dem positiva istället. Min älskade mormor mår bra, min mamma likaså. Min syster har flyttat till Umeå och jobbar där. Saknar henne så. Och jag, ja. Jag lever i lycka just nu med ett stort leende på läpparna.Jag har hittat mina vänner, både gamla och en massa nya. Har lyckats tagit mig i kragen och gått på dejt för första gången på riktigt. Åkte nästan till Danmark för att möta en hockeyhunk som bjöd ner mig. Har börjat plugga språk och matematik. Jag har kommit igång med träningen och ridningen. Har börjat spela fotboll igen och det känns fantastiskt kul.

Hur det än är så är jag lite glad över allt som inträffat, för man blir så mycket klokare och får en helt annan syn och inblick i saker och ting. Man lär sig och känner vilka och vad som betyder något här i livet. Jag trivs just nu. Jobbar de dagar jag får, rider, tränar och umgås med mina vänner och familj. De lyfter mig och gör mig glad, känner att jag lever när jag är med dem. Trivs att vara ensam och singel. Jag gör det jag vill och när jag vill och känner för det.
Med dessa ord vill jag säga att det ordnar sig alltid. Det kan ta tid och mycket händer på vägen men det ordnar sig ju alltid på ett eller annat vis. Jag är en positiv och glad människa även om jag ibland kan vara sårbar och ledsen på insidan. Så är vi alla. Vi är ju mänskliga!


Jag kommer nog aldrig att komma över mitt ex helt och hållet men vi har faktiskt nu lyckats hålla det på en nivå som passar både honom och mig. Det blir aldrig vi två igen (känner jag nu) men vi betyder mycket för varandra, och kommer fortsätta att göra. Vi var riktiga vänner. Och någonstans hoppas jag att jag kan se honom som en även efter detta. Har förstått att det är därför vi ibland ringer till varandra i svåra och jobbiga situationer och bara vill prata lite. Vi har ju trots allt stöttat varandra i tre år och det sitter kvar. Han brukar höra utav sig när han är ute och reser och jag när det är knivigt på hemmaplan. Men vad jag insett så här i efterhand är att jag nu äntligen har tid med mig själv och vad jag vill ägna min vakna tid åt. Och det är jag tacksam och väldigt lycklig över. Förlåt mig Patrik, men även du förstår vad det är jag menar. Jag har äntligen hittat tillbaka till den Ida jag en gång var och lever mitt liv och ingen annans. =)


Så när jag nu efter nyår ser tillbaka på året som gått ser jag på det med vuxna ögon.
För detta år har verkligen utvecklat mig som person och människa.
Och jag vill bara tillägga att jag älskar min familj oavsett vad som händer eller sker. Och mina vänner, vad ska jag säga. Tack för ett härligt upplyftande år.


Thanks for 2007 and a happy new 2008 to you.

"hellre sårad utav sanningen än lycklig utav lögnen"


Love
//Ida