Vad fan hände egentligen?!..

Jag saknar ord för denna händelse, dock har jag ett leende som bevisar en helt annan syn än den jag hade innan på denna sport. Nu snackar vi GOLF mina kära vänner. Jag som i högstadiet tvingades ut på banan utav min idrottslärare Lars-Åke för er som vet vilket "original" han är. Man våndades och var riktigt less och så kom man till den där j*vla sandlådan vilket heter något så fint som "bunker" fick jag lära mig härom veckan. Sade till min vän Linda som för övrigt höll med att detta var då sista gången jag spenderade mina fötter på en golfbana. Sagt och gjort i många år så har jag inte varit i närheten förrän nu.

Min blivande eller ska jag nämna honom som sambo kanske? Ja, så får det bli!
Min sambo spelar golf och jag följde med en kväll. Mest för att få spendera lite tid med honom men också för att få vara ute när det var så fint väder på kvällskvisten. Kan inte påstå att jag var överförtjust men jag höll god min och blev faktiskt imponerad utav hans spel då han slog låååÅÅÅåånga bollar, eh slag menar jag. Efter två hål var jag smått less men hittade en sorts hobby vid sidan utav banan som intresserade mig mer och som också gjorde honom glad. Jag hittade nämnligen bortspelade bollar som bara låg där och ville bli hittade. haha

Men så kom golfens dag i Ångsta och Sebastian och hans bror skulle dit varpå hans tjej Johanna skulle med så då efter lite övertalning hakade jag också på. Och det ångrar jag inte!

Hade skitkul. I början var det dock tråkigt men viljan sade mig att försöka. Sebastian rider ju faktiskt med mig ibland. Efter några slag gick det riktigt bra och jag fick iväg en boll dryga 80 meter. Gissa om jag var stolt?
Efter korthålsbanan som den så fint heter kunde jag konstatera att mitt missnöje med denna sport förvandlats till en nyfikenhet. Lite mer pengar så blir det nog ett grönt kort inom kort.

Det ni!

// Nya Annika Sörenstam

(Bilder kommer)